I min mörka tid mellan iPhone 1 och nyinköpta iPhone 2, levde jag (ytterst förvånande) utan iPhone. Detta var en tung period som varade i säkert några dagar, minns inte riktigt, jag levde väl i dimman eller dylikt. Innan jag beslutade mig för att köpa ny i butik undersökte jag först marknaden för begagnade iPhones via säg Blocket, och detta var onekligen intressant. Jag är ingen köpa-begagnat-på-blocket-människa, och har alltid undrat hur man litar på människor och hur betalningen sker etc. Nu vet jag.
Man litar inte på människor.
Nu kanske det kan kännas hastigt att tänka så för en enda upplevd blocket-kontakt, men faktum är att det var tre stycken kontakter, alla som kändes otroligt bluffiga. Den kontakt jag kommer presentera nedan är den som dock tar priset. Och det värsta med det hela är ju förstås att jag aldrig kommer få veta om det var blufferi eller ej. Jag kanske bara råkade komma i kontakt med en väldigt pengabehövande och ärlig människa, som ville sälja en telefon. Om det är så, så ber jag så hemskt mycket om ursäkt till dig, Fredrik. För det sa du ju att du hette.
Läget är följande: kontakt via Blocket för en ny iPhone 3G 16Gb, oöppnad förpackning, med originalkvitto, pris en sisådär FYRA tusenlappar under butikspris, så aningen FÖR bra redan där. Men visst, skadar ju inte att försöka. Jag är trots allt en levande kombination av otroligt godtrogen + lita inte på något. Skickade ett mail, fick ett svar rätt snart med en msn-adress för mer kontakt. Aningen sämre medium än telefonen för kommunikation, och telefonnummer saknades, men vadå, människan hade ju inte öppnat telefonlådan och jag hade ju ingen då den var stulen, så visst, låt gå. Min första riktigt stora känsla om att något var riktigt riktigt fel, var då vi startade igång en msn-konversation. Denna typ skrev alltså i röd-rosa Comic Sans. För att få in känslan av hur rysningsskapande detta verkligen är, tänker jag inte skriva något som ser ut så, det vore ett brott mot alla världens grafiska designer, men istället upprepa slutet på föregående mening i slow motion: Rööd-roosa. Coomic. Saaans.
Nåväl, jag har lärt mig att det är oartigt att avbryta ett samtal beroende på motpartens typsnitt, så jag inleder telefonsnacket lite försiktigt och hör mig för om varan, fanns alla grejer såsom kvitto och sånt med etc. Svaret lyder:
Japp allt finns med fick den i pressent av farmor och farfar så jag vill inte använda den är nöjd med den jag har
Sådär. Tecken nummer två. “Är nöjd med den jag har”? Har man en icke-iPhone kan man omöjligt vara nöjd med den om det finns telefoner som iPhone, duh. Finns bara två förklaringar här, antingen har personen i fråga redan en iPhone och i så fall är detta konstigt formulerat, alternativt är mänskan en bedragare utan dess like.
Nästa del, How to steal an iPhone, #2, finns här.