September tilldelades temat “Ballongen sprack”. Precis lika läskigt som det låter.
Ballongen sprack
New York, September, 2008.
Det finns likheter mellan det här barnkalaset och golvet på New York Stock Exchange. Det fullständiga kaoset har struktur om man studerar det. Varför springa planlöst om man kan springa målmedvetet mot nästa deal, nästa kick, nästa provision? I det här fallet, nästa godispåse eller nästa djur format från en ballong?
Någon form av konfetti-kanon exploderar. Han sopar bort obefintliga rester av den från kostymen. De här föräldrarna har tagit i från tårna, men har ändå en bit kvar innan budgeten för detta kalas når upp i vad en kavaj kostar. Men vad gör man inte för sina barn nu för tiden? Det är modernt med kvalitetstid. Dessa dagar ska man agera som om man inte bara bryr sig om att växa värdet på sin portfolio. Även ungarna ska växa. Som om det ändå inte var helt biologiskt styrt oavsett.
“Större hund! Större!”
Just den här ungen i fråga är för närvarande totalt fascinerad av en färgglatt uppklädd clown som verkar vara i färd med att skapa någon form av avlång rosa hund-varelse. Patetiskt. Visst, det finns än mer bedrövliga partytrick. Men ge dig in på börsen. Ta tag i dina finanser, läs två-tre artiklar och du skulle inte längre behöva bekymra dig om att tjäna lite extra genom att spöka ut dig sådär. Börsen är en stor öppen yta med fritt flytande pengar. Varför skulle någon …
Plötsligt spricker den rosa ballongen med en smäll.
Bara sådär.
Utan förvarning.
Den … slutade att bli större?
Skumt. Trodde inte det skulle vara fysiskt möjligt.
Senare samma dag är det omöjligt att hitta fokus. Trots att han stängt in sig i sitt hörnkontor med utsikt över den centrala parken. En tredje drink hjälper inte alls, visar det sig.
Ballongen sprack.
Helt utan förvarning.
Det är något som skrämmer honom med det.
Vandrandes fram och tillbaka genom rummet ringer han till sist föräldrarna som arrangerade det patetiska barnkalaset:
“Har du numret till clownen ni anställde för kalaset i morse?”
Tystnad.
“Ja, den med ballongerna …”
Det är en nervös clown som står framme vid projektor-duken. Må vara att han inte kan gömma sig bakom löjliga näsor eller fluffiga kragar den här gången. Men han är likafullt en clown. En gång en clown alltid en clown.
“Så … ni vill att jag ska …”
“Gör ett ballong-djur åt mig.”
“Något speciellt djur?”
“En hund blir bra.”
Clownen börjar leta i sin väska.
“Någon speciell färg?”
Han fnyser. “Nej, det spelar givetvis ingen roll.”
Clownen plockar upp en ljusblå ballong och sätter igång. De femton kostymklädda männen beskådar honom i allvarlig tystnad. Det är en skum situation att befinna sig i, men om VD:n säger att alla partners behöver delta med ultrakort varsel i ett krismöte, då deltar alla partners med ultrakort varsel i ett krismöte. Oavsett hur många clowner som finns närvarande.
“Sådär, varsågod!”
Clownen sträcker fram en ljusblå pudel lite försiktigt.
“Okej, lägg undan den. Gör en till likadan. Större.”
En förvirrad clown påbörjar en orange pudel. Men förvirring tystas effektivt av tiodubbel ersättning för en akut-insatt ballong-session.
Det mumlas försiktigt bland publiken. En blick tystnar dem.
“Varsågod, en orange hund.”
“En till. Större.”
Mumlet blir nu tidvis högt nog för att det ska gå att utskilja fraser, såsom “slöseri med tid” och “chefen har tappat det”. Den här gången ignorerar han dem. Det är nära. “Större, ännu större”, uppmanar han.
Trots att han är förberedd, rycker han likafullt till när den gröna ballongen smäller till och spricker. Plötsligt … är den bara borta.
Det blir dödstyst i rummet.
Han vänder sig demonstrativt till sina delägare. “Såg ni? Eller ska vi ta en till för att försäkra oss?”
En blandning av obekväm tystnad och ljudet av slipsar som rättas till är allt han får som svar. Det både gläder och skrämmer honom att de uppvisar samma reaktion som honom själv. Detta är bekräftelsen han sökte efter.
“Ballongen sprack. Den blev för stor och sprack. Ni inser vad detta betyder?”
Försiktiga, likbleka nickar.
“Det kan vara så att vi är först på banan att inse detta. I så fall kan vi klara oss bra. Jämförelsevis. Men vi måste agera omgående. Diskret. Innan folk begriper vad som är på väg att hända.”
Han vänder sig mot en specifik kostym:
“Dags att sälja hela vårt innehav i Lehman Brothers. Omgående.”